
Min födelsedag var minst sagt förvirrad.
Det började med att jag verkligen sov när mamma och pappa kom in för att gratta mig. Jag tittade yrvaket upp och undrade vad sjutton det var som stod på. När frukosten sedan var uppäten och mor och far åkt iväg till sina jobb hoppade jag in i duschen. Dagen till ära passade jag på att göra en hårinpackning, lika glad i hågen hoppade jag ur duschen igen, drog handen genom håret och insåg att jag glömt att skölja ur hårinpackningen.
Skickade sedan ett tomt sms till Marta och begav mig till skolan.
Skolan gick lyckligtvis bra, jag var inte allt för förvirrad där. Blev hämtad av mamma och även hemresan gick bra. Väl hemma satte jag mig på mitt rum för att ringa Carolina. Slog hennes nummer och satt sedan närmare 5 minuter med telefonen i handen innan jag insåg att jag inte tryckt på yes-knappen.
I väntan på mat satte jag mig vid msn och fick en hel rad gratulationer. Bland annat från Marta: GRATTIS Annie!
-Shalom
Shalom! Vem svarar Shalom när man blir grattad!?
Nåväl, kvällen flöt på bra och med många skratt. Sen var det dags för Carolina, som tittat förbi för att få sig lite tårta, att åka hem.
Telefonen ringde och jag svarade, med glad och bestämd stämma, ”Hallå där du!” utan att ha en blekaste aning om vem det var som ringde (för er som inte känner mig så bra kan jag tala om att ”hallå där du” inte är mitt standard sätt att svara i telefon). Det var bara en skrattande storebror i andra änden, som tur var.
Carolina hade fått på sig sina ytterkläder och stod nu vid dörren och vinkade. Ännu en gång hoppade en groda ur min mun:
"Farväl och tack för allt!"