tisdag, november 21, 2006

Jag skäms idag

Japp, idag finns det många saker att känna skam över... inte minst ett matte prov som gick åt pipan! Trotts alla saker som bara inte blivit som jag hoppades att de skulle bli, känner jag mig ganska glad. (jag tänkte skriva jämntjock först, Carolina, men jag är nog lite gladare än så...)Tyvärr har jag ingen bild som symbolicerar denna kännsla. Men jag kan bjuda på en gammal en...

onsdag, november 15, 2006

Syskonkärlek


Man vänjer sig så snabbt med att ha någon av brorsorna hemma. När de åker igen blir det så tomt!
Jag kanske inte alltid är den bästa systern, men jag tyckte om att ha Simon hemma i två veckor.

Jag tyckte om att åka till Uppsala och umgås med båda mina bröder, missa bion, äta 115 procentig korv, snacka skit och kolla in Davids nya kontor.
Jag tyckte om att leva ut mina punkdrömmar med någon och att ha någon som säger: ”Hej! Är det bra?” när man kliver innanför dörren.

Jag saknar både David och Simon, det är tomt utan er!

tisdag, november 14, 2006


Ursäkta att bilden är ful! jag hade inte tid för något mästerverk.. Men Amanda, jag saknar dig!

torsdag, november 02, 2006

Det måste vara värt en blogg...

Hittills har inte mycket under lovet blivit som jag planerade det.
Jag skulle ha varit på resande fot mest hela tiden, så blev det inte.


Däremot har jag gjort min första pumpagubbe någonsin, och det måste väl vara värt en blogg?
Carolina skulle ha kommit och hjälpt mig så att allt gick rätt till, men eftersom det var snöstorm kunde hon inte komma hit, och jag kunde heller inte åka till henne. Jag fick göra så gått jag kunde själv helt enkelt
.


Det var lite svårare än jag räknat med att få ut allt elände som fanns i pumpagubbens huvud. Jag hade hoppats på att jag bara skulle behöva vända honom upp och ner, sen skulle alla kärnor bara välla ut över bordet som en fors av pumpafrön. Så enkelt var det inte.
Jag fick ut det mesta tillslut i alla fall.



Jag valde att göra en ganska glad pumpagubbe med bara en tand, han var ju så liten ( ”jag kan inte tänka mig att en pumpagubbe i hans storlek har hunnit få fler än en tand” förklarade jag för mamma).

Jag blev ganska så nöjd, det var ju trots allt mitt första försök.

Nu står min bebispumpagubbe på trappen och hälsar alla välkomna.