"where the action is" någon?

Jag har blivit ombädd att blogga, och eftersom jag är trött som gatan så blir det förvirrande och antagligen felstavat. Men ni kanske överlever läsare?

*Carolina har klippt sig.
*Jag har gjort ett arbete om tandlossning.
(nu blev du till och med nämd i bloggen min vän)

Men det viktigaste idag är denna efterlysning: Någon som vill åka på "where the action is" med Annie den 8 eller 9 Augusti?
kostar 325 svenska kronor

Hudkräm och Religionsarbete

Fram emot eftermiddagen begav man sig alltså ut i skogen för ett par timmars religionsrbete.

Jag kom på att det var mycket roligare att reta Agnes med Carolinas hudkräm, vilket fick Agnes att tänka tillbaka på en badlektion för länge sen.
[Agnes]"Åh den där luktar ju så gott! Förresten Annie, var det inte du som smakade på den?"
[Jag]" Det kan jag väl inte tänka mig!"
[Carolina]"Joo, det var du Annie"
[Jag]"Var det? Jaha. Vad smakade den då?"
[Agnes]"Tja, som den luktar"
[Jag]"Jaha. Jag måste smaka och se om jag känner igen det då."
Jag tog en klick hudkräm på fingret och smakade.
[Jag]" Uäch, nej den här smaken känner jag inte igen. Det var åtminstånde inte gott!"
[Carolina]"Jag tror jag måste smaka jag med!"
[Agnes]"Jag med!"
[Carolina]"Mmm, det här var inte så tokigt"
[Agnes]"Nej, sannerligen inte"
[Jag]"Inte? Då måste jag nog smaka igen i så fall"
[Jag]"Vad mystiskt, om man först smetar in krämen i handen så smakar det ingentinng när man slickar på den sen."
[Carolina]" Va,? Jag testar!"
[Jag]"Okej, det var nog jag som smakade den i badhuset."
(Och på det sättet fick jag alltså mina vänner att äta hudkräm! Och sedan slicka på sina händer. Vilket Carolina tyckte om och gav sin hand en rejäl kyss;p)

Carolina som alltid är framme med kameran fotade såklart eländet så jag antar att ni kan se bilder på det på hennes blogg i morgon.

Nåväl, sen fortsatte religionsarbetet och Carolina konstaterade att hur mycket hon än rörde på huvudet så var det ändå kvar på sammaställe.

Jag slände ut Carolinas klocka genom fönstret.

Jag och Carolina tog alla tillfällen vi kunde att reta Agnes för hennes Willy Wonka frisyr.

Vi åt upp de sista frankrike kakorna.

Vi spökade lite spontat ut agnes till "PartyAgnes" (vilket såg riktigt trovärdigt ut:p)

Runt klockan tio blev vi i alla fall klara med religionen. Men konstaterade efter en stund att vi glömt att skriva om de kristna själva (frågan var vilka som skulle bli drabbade om kyrkorna i Avesta lades ner).

En sorgligdag i byxornas historia.

Ett ödesdigert misstag som ledde till stor katastrof.
Hade jag aldrig satt upp min fot på stolen just vid det tillfället hade det aldrig hänt. Ett långsamt utdraget ratch och sen var allt över.
Chocken färgade mitt ansikte och pulsen blev högre.
Mina kära byxor! Mina kära, kära byxor!
Ett offer för människans fel och brister blev de. Men jag ska bevara dem i ljust minne till den dag då jag deras väg ska vandra!

Annie skickar bilden till Carolina och säger att hon ska få se på ett elände. När hon ser bilden utbrister hon: "Ett stort ass!?"
Amanda försöker trösta stackars Annie som just förlorat ett par byxor och därför är ganska sårbar:
"Annie, du är kvinna, du måste ha stor rumpa för att fungera!"

Mina vänner är så deltagande i min sorg...

Påsk svammel

Det är ont om roligheter i mitt liv. Jag skulle inte tacka nej om någonting spontant och helt oväntat plötsligt skulle dyka upp. Det skulle inte behöva vara så komplicerat, bara det är oväntat.
Min kära vän Amanda som är mer lättroad än mig för tillfället skulle bli glad bara av en morotskaka. Kakor är goda! Och bra.
Är det någonting jag har lärt mig av den här helgen är det att hur mätt man än är, så får man alltid plats med lite mer godsaker i kulan.
Godis till exempel, det finns det mycket av i min mage. Det stora gisslet med påsken är att det står påskägg fyllda med godis i hela huset, åt vilket håll man än vänder huvudet. Och har man varit så duktig att man ätit ur ett helt ägg (man måste ju offra sig för den goda sakens skull) fylls det alltid på igen av någon oanmäld släkting som tittar förbi.
Min vän Carolina har mycket omsorgsfullt gömt sitt ägg i garderoben, hon anser att man måste kämpa lite för födan.
Precis som djuren, inte får de godis serverat på silverfat inte.

Oj, jag har visst tappat tråden för länge sen… och jag är trött. Så god natt världen, kanske någon får ut något av det här. Jag vet i alla fall att jag kommer bli förvånad i morgon när jag läser det här.

The time of our life

Jag saknar Paris. Jag kommer aldrig glömma den resan!
Jag kommer aldrig att glömma hur jag, Carolina och Michelle övertalade vakterna om att få gå upp i triumfbågen. När vi stod där uppe och tittar ut över Chams Elysée och Carolina plötsligt hojtar att hon ser Dellen med fler stå nedanför. Eller när vi är på väg ner och Michelle utbrister: Aah, mina ben är yra! De vet inte åt vilket håll de ska gå!

Eller när vi kom ner och Carolinas ben skakade så mycket att hon var tvungen att äta upp alla mina falafelpinnar.
Åh jag vill tillbaks.
Det var länge sedan jag hade så roligt! Jag har verkligen skrattat hela resan.

Allt kändes så spontant i Paris, och människorna man träffade var så trevliga. Jag träffade till exempel en kille som frågade hur jag mådde på spanska, eftersom det var det enda han kunde säga som inte var på franska. Han försökte i alla fall prata med mig, även om det var fel språk. Jag har dessutom fått kindpussar från ett antal okända människor. Ok jag erkänner, jag hade gärna varit utan dem men i alla fall. Jag var Johannas gäst vilket betydde att jag var deras kompis också.

The time of our life

Fem dagar i Paris

Då har man kommit hem från Paris alltså. Det var verkligen en toppen vecka. Det har hänt så mycket att det känns som att jag varit borta i en månad. Men hemma är det sig likt.

Måndag.

*Gick upp tidigt för att ta buss och sedan flyg till Beauvais i Paris.
*Landade, inte särskilt mjukt, men vi landade i alla fall.
*Betalade 13 euro(!) för bussen som tog oss in till staden.
*Tog tunnelbanan packade som sillar till skolan för en rundtur.
*Åkte hem till Johanna, packade upp och åt trerätters (morotsoppa, koktkött med svamp, baguetter, mandarin, äppelkaka).
*Träffade tönt-gänget vid Champs-Elysee, kollade in triumfbågen och den okände soldatens grav.
*Såg Eiffeltornet tändas klockan 22 från Place de la Concord.
*Tog tunnelbanan hem till Johanna.

Jag och Carolina när vi klev av planet

Tisdag.

*Misslyckades med duschen.
*Frukost (baguette med choklad på, äppelkaka och oboy).
*Träffades utanför skolan som var barrikaderad.
*Åkte ut till Eiffeltornet (gick vilse med Carolina och Johanna) och åt matsäcken nedanför.
*Gick till ett Café.
*Såg massor av polisbilar men inga kravaller.
*Kollade några affärer på Champs-Elysee, men det var ingenting för min plånbok.
*Träffade italienare som sa att det var från Tv och ville intervjua mig Carolina och Michelle.
*Stod i en kvart(?)och argumenterade med vakter för att få gå upp på triumfbågen. Lyckades!
*Åkte tillbaka till skolan där Agnes och Hanna förkunnade att de av misstag hamnat i en porrbutik.
*Tog bussen till Johanna.
*Skrev vykort.
*Spelade gitarr och sjöng för Johanna och mamman.
*Middag med familjen (couscous, svamppaj, baguetter med olika ostar, yoghurt)
*Såg kravallerna på Tv.
*Tunnelbana till Sacre coeure.
*Träffade nya italienare som gav mig ett vykort.
*Promenerade till Moulin rouge.
*Tunnelbana hem.

Framför eiffeltornet
Onsdag.

*Ockuperade visst killtoan.
*Bil till skolan.
*Lektioner med Europaklassen, diskuterade svenska och franska traditioner och kravallerna.
*Rast.
* Köpte jordgubbar på marknad.
*Engelska lektion med vår franska klass.
*Visade skivan med vårt arbete för klassen.
*Såg super modellen Kevin (?)
* Tunnelbana till Louvren.
*Matsäck i parken.
*Lyckades ta oss in gratis (fast vi var 18)
*Såg Mona-Lisa och annat.
*Shoppingtur. Köpte tröja.
*Träffade Josse som talade om att hon provat byxor utan provrum i affären.
*Följde med Marta och Alhem hem.
*Misslyckades med att titta på desperate housewives (vilket var helt ok för min del).
*Träffade Johanna och de andra utanför stans bästa pizzeria.
*Delade en hjärtformad Pizza med Marta.
*Kissade på en pissoar.
*Sjöng sånger på trottoaren med Hanna och Magnus.
*Gick till ett café med Hanna, Ketonen, Sandra och några fransmän. *Gick hem.

På Pizzerian
Torsdag.

*Åkte till Notre-Dame.
*Gick in i turistaffärer.
*Åt matsäcken i en park utanför kyrkan.
*Gick in i skoaffärer.
*Hittade ett jätteköpcentrum, kollade i första delen av det.
*Köpte baguette, blev bortjagade från trappan vi satt i.
*Satte oss på taket, vid en massa konstiga soptunnor med gräs på.
*Tittade i resten av centrumet, handlade en skjorta, en ring, ett par örhängen och en prickig klänning.
*Tunnelbana till skolan.
*Jazzkonsert, med jätteduktiga musiker och en tjej som inte kunde träffa en enda ton, och rörde sig som Eiffeltornet i kraftig vind.
*Gick på Michels order med Hanna hem till henne, där Murielle och Johanna var.
*Promenerade hem till Johanna, förstod allt hennes lärare sa (på franska).
*Fick hejarop från en fransman på gatan.
*Bytte om till festen, fick höra från min franska mamma att hon hade velat ha en till dotter.
*Åkte bil till festen hos Carol.
*Fick veta att de Coola ville supa ner alla svenskar. Som ren protest drack några av oss ingenting. (de hade till och med rom i crepsen för att få oss fulla. Idioter)
*Gick för att ”leta en affär”. Var ute ett tag och la märke till att vi inte visste var vi var.
*Gick tillbaka igen. Satt i trappen och tittade när fransarna och några svenskar shakade loss.
*Gick trotts förbud upp på övervåningen och hade en trevig kväll med Magnus, Carolina, Agnes, Elin, Marta och Lina L.
*Blev hämtade av Johannas mamma och pappa.
*Fick veta att fransarna hade kommit överens om att jag var den som man helst ville ha som gäst hemma hos sig. Smickrande.

Utanför kyrkan
Fredag.

*Packade alla mina saker.
*Tog kort på mamman (efter att hon hade satt på läppstift) och sa hejdå till familjen.
*Missade att vi skulle vara i skolan klockan åtta. Kom dit klockan nio.
*Sa hejdå till mamman.
*Lade in bagaget i skolan.
*Sa hejdå till Alhem och gav henne sin present.
*Åkte ut till afrikankvarteret. Hamnade visst i slummen och blev uttittade.
*Fick tipps om en marknad och var man skulle hitta den.
*Frågade om vägen och blev visade uppåt på gatan.
*Frågade om vägen igen och blev visade nedåt på gatan.
*Insåg att de inte förstod vad vi menade och frågade på franska istället.
*Blev visade uppåt på gatan igen. Sedan ropade samma man att de öppnar på måndag.
*Åkte fel med tunnelbanan och hamnade i Pigalle. Köpte baguette med majonnäs.
*Carolina blev stoppad av en fransman: "Excuse me, you are beautiful!"
*Åkte till Eiffeltornet för att träffa de andra svenskarna och äta matsäcken.
*Låg i gräset någon timme.
*Blev bortjagade av vakter.
*Bestämde att vi skulle åka 15 hållplatser med tunnelbanan för att åka den beryktade linje 14 som skulle gå ovan jord. Åkte hela sträckan och blev grundlurade. Åkte tio hållplatser för att komma till skolan igen.
*Hämtade våra väskor och sa hejdå till våra fransmän. Det var sorgligt och alla fick inte chans att säga hejdå.
*Tog tunnelbanan för sista gången ut till platsen där bussarna skulle gå.
*Betalade åter igen 13 euro, och flummade runt på bussen.
*Checkade in och mitt handbagage fick åka två gånget genom kontrollen medan vakterna stod och log mot mig.
*Det pep om Carolinas rumpa. (stålrumpa kanske?)
*Satt med Agnes på flyget hem. Jag såg månen, enda till Agnes talade om att det var spetsen på vingen.
*Såg svenska fotbolls damlaget på Skavsta.
*Tog våra väskor och gick ut till bussen.
*Bestämde att jag och Carolina skulle hålla oss vakna för att väcka alla i Sala.
*Resan spårade ur totalt och jag och Carolina flummade som aldrig förr!!!
*Blev hämtad av min mamma vid skolan.
*Blev enormt välkommen hem av katten.

Innan jag åkte hem
Jag skrev om resan i punktform för att det hade blivit så jätte jätte långt annars.
Det var i alla fall en jätte rolig resa.

Till Paris

Nu far jag till Paris! Ta hand om er allihop så ses vi igen om några dagar... (hoppas jag)

Sommardrömmar

Det här hände mig för några timmar sedan, och allt är absolut sant.

Det luktade grill när jag gick hem. Klockan var halv tio och en granne hade precis tänt grillen. Jag hade kjol på mig och ett linne, skorna höll jag i handen, jag gick barfota. Fötterna kändes lite blöta, men det hade ju regnat tidigare på dagen och i skuggan hade det ännu inte hunnit torka ordentligt. Men det gjorde ingenting! Det var varmt, och det var allt som betydde något. Grilldoften fick mig att känna att jag nog var lite hungrig så jag snabbade på stegen lite…

Plötsligt hörde jag någon gå bakom mig, jag öppnade ögonen, vägen hade svängt medan jag blundade och jag var på väg rakt ut i skogen. Nej, det var fortfarande vinter, jag hade långkalsonger under jeansen, sjal under jackan som jag hade dragit upp helt i halsen. Tumvantar på händerna och fötterna var blöta för att snön som vanligt hade trängt sig in i skorna. Grilldoften kom från någon som eldade och klockan var inte alls halv tio utan kvart i sju.

Jag vände mig om och log lite tvekande mot tanten med hunden, som att jag precis hade blivit väckt ur en dröm. Jag drog en djup suck, trampade rakt ner i en vatten/snöhög, blev genomblöt och insåg att det fortfarande är långt kvar innan den riktiga sommaren är här!

Paris

Ingenting är packat, jag har köpt en väska, och jag har köpt presenter till mina fransmän och deras familjer, men allt ligger huller om buller i hela huset. Jag kan inte tro att det är sant. Ska jag verkligen åka till Paris?

För några månader sedan var det värsta att jag skulle bo hos en fransk familj. Jag vet inte om det är värst längre. I Paris är det massor av kravaller och det blir troligtvis generalstrejk på tisdag vilket betyder att om inte min värdfamilj har någon bil blir jag fast där hela dagen, kanske till och med flera dagar. Tänk om strejkerna håller i sig ännu längre… då kanske vi inte alls kan komma hem på fredag. Nåja, den som lever får se.


Jag har i alla fall massor kvar att göra innan jag ska åka, det är nog därför jag inte har blivit nervös än. Det känns inte alls som att det är dags redan. Men vem vet, tack vare Jacques Chirac kanske vi inte ens kommer i väg på måndag. Om han bara hade låtit bli att skriva under lagändringen, då hade det inte varit några problem att åka. Men dum som han är gjorde han det och det lär inte ha gjort det franska folket gladare.
Nu är det i alla fall dags. Om 39 timmar bär det av, mot Skavsta.