Så sitter jag i skolbänken med hakan i handflatan och tittar ut genom fönstret igen. Dagarna blir mörkare, det regnar och drömmarna är mer intressanta än lärarens prat.

Jag längtar bort.
Till vad?
Jag vet inte…

Jag vill inte vara där, men jag vet heller inte var jag vill vara. Jag borde inte känna så här, det är sista året nu. Jag borde vara glad för att jag får sitta där, jag borde vara glad för att jag har ett helt år till att komma på vad jag vill göra, men det är jag inte.
Det finns ingenting som drar mig till skolan, ingenting som jag längtar till när jag vaknar på morgonen.

Nästa år vid den här tiden kanske jag utforskar världen med Michelle, eller sitter i Göteborg och pluggar något som jag heller inte vet om jag vill plugga. Men vad som helst skulle uppskattas just nu.

Jag vill ha omväxling.

Nåja, jag har bara gått en dag i skolan än, det är för tidigt att uttala sig om året. Jag hoppas dock att det ska bli det bästa… men det gör man väl alltid.