Cykeltur

Okej, idag kom vi alltså på, jag och Amanda, att vi båda två redan hade ätit glass.
Vad göra?
Tja, vi kunde ju alltid ta en cykeltur till Grytnäs. När vi ändå kommit så långt kunde vi ju lika gärna cykla till Jularbo och när vi ändå höll på, varför inte till Utsund då?

Efter att blivit omkörda av ett antal sjövikare (de måsta vara sjövikare, de har ju skägg konstaterade vi),
blivit tutade på av ett antal okända bilar, undrat över hur det kan stå att det är lika långt till Sjövik som till Folkärna när man åker genom folkärna för att komma till Sjövik,
undrat vad den tredje musikläraren i Domarhagen heter (han som inte heter Björn och han som inte heter Per),
ett antal gånger undrat om vi verkligen var rätt, så kom vi till slut fram till Utsund.

Solen gick i moln och vi frös. Någon rev av ett gitarrsolo någonstans på andra sidan älven på sådan hög volym att det hördes enda till oss där vi satt och frös på klippan (var det du som spelade Carolina?). Om någon vet vem som spelade så kan den ju vara så välig att tala om det för mig eller Amanda.

Någon gång då vi insåg att marken vi stod på kunde gå sönder vilken sekund som helst beslöt vi att vi nog ändå ville ha en glass och begav oss till Karlbo.

Och nu sitter man alltså här efter en 3 timmars cykeltur (vi cyklade sakta och vi stannade många gånger) och är för lat för att gå in i köket och blanda isTe.

(anledningen till att det inte är något kort på Amanda är att hon vägrade skicka det fina kortet jag tog på henne)