En tradition

Efter att ha varit på ålderdomshemmet ett par timmar begav jag mig av till det traditionella Eurovision Song Contest firandet hos Marta.
Det måste vara en tradition eftersom vi har gjort så EN gång tidigare.

Marta

Vi inledde kvällen med kubb, till Carolinas stora förtjusning. Mitt lag van of course.

Carolina (och Marta)

Vi hann även med en omgång Cluedo (om det nu var så det hette) där Herr Plommon (?) var den grymme mördaren.

Marta, Michelle och Louise

Sedan satte kvällen fart på allvar med glada hejarop, förtvivlan över vissa ländernas pinsamma bidrag och skrattanfall över frisyrer, skägg, falska toner och kläder. Elin, Dellen, Bea och Louise

Det var en trevlig kväll, och tänk, Annie hade kamera med sig!